Snart ska vi till begravningsbyrån. Jag ser inte fram emot det mötet...
Jag hoppas bara att jag kan ta mig igenom mötet utan att börja gråta.
Det svider i hjärtat så fort vi pratar om Adam och tårar har en tendens att börja rinna...
När ska det sluta vara så???
Efter det så åker vi med racerfart till Mickes föräldrar på landet, Vätö strax utanför Norrtälje.
Det ska bli skönt att få lite miljöombyte och bli lite ompysslad.
Så om jag inte bloggar på ett par dagar så är det för att jag är där, vi kommer hem på måndag så då fortsätter jag att skriva av mig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Lycka till på begravningsbyrån och hoppas att ni får en bra helg på landet, se till att bli riktigt ompysslade!!
Massor av kramisar U
Ja jag säger det samma lycka till på begravningsbyrån,, men som sagt man får gråta hur mycket som helst.. tårarna tar aldrig slut,, men dom säger (dom som vet)att det blir lättare å lättare med tiden men man undrar,, ta hand om er..
Många kramar Susanne
Skicka en kommentar