Åkte till begravningsbyrån för att lämna nallen, köpte då en tidning för att titta i på bussen hemåt. Inte så smart idé...
Det var jättejobbigt att läsa annonsen, tårarna ville inte sluta rinna...
De rinner fortfarande när jag skriver detta inlägg.
Förstår inte hur man går vidare, jag orkar inte höra att jag är stark för det är jag inte.
Man försöker bara hålla god min när man träffar på folk.
Vi har ju inget val...
Livet går vidare hur vi än gör så på nåt sätt så försöker man bara överleva dagen och hoppas på att morgondagen blir lättare.
2 kommentarer:
Annonsen var jättefin! Den är urklippt och sparad. Förstår dock att den skapar smärta för er att se i tidningen. Overkligt..
Det kanske känns som ni behöver hålla god min och verka starkare än ni är när ni träffar andra, men jag tror jag talar för alla när jag säger att det behöver ni inte! Släpp ut, reagera och låt känslorna få utlopp istället! Det är inte hållbart att hålla inne med så tunga trauman som detta - det finns nämligen ingen genväg.. Jag tror till och med att det skulle kännas bättre och lättare för hjärtat om ni släppte loss alla spärrar med oss nära och kära så att vi fick möjlighet att dela vad ni går igenom. Det är okej och helt normalt - vi kommer inte tycka något annat än att ni är än starkare! För det är bevis på styrka att kunna visa alla känslor! Vi finns där för er hela resan igenom - så kör bara *puss*
När dagen är tung
och livet känns kallt
är det svårt att se
en mening med allt.
Så ensamt det är
att bära en sorg
men bördan kan lätta
med andras försorg.
För tankar kan värma
och ord göra gott.
En blick kan berätta
att någon förstått.
Så känn att du har
ett stöd i mig
för det ska du veta
- jag tänker på dig!
Skicka en kommentar